Landstinget

Stockholms läns landsting ansvarar för stockholmarnas sjukvård och kollektivtrafik. Sedan 2006 styrs landstinget av moderaterna och allianspartierna, och eftersom Stockholm är landets klart rikaste landsting har de haft utmärkta möjligheter att genomföra sin politik. Trots detta är akutvården ständigt överbelastad, tidvis har väntetiderna uppgått till flera dygn och sjukhusen tvingats ge patienter vård i korridorerna. Även i förlossningsvården råder ständig överbelastning. Detta sedan allianspartiernas experiment med att privatisera en del av vården ledde till att det privata vårdbolaget lade ner sin verksamhet på grund av bristande lönsamhet. Enbart under 2017 kostade vårdmarknaderna 1,8 miljarder mer än de skulle ha gjort med en normal kostnadsutveckling.

Vårdpersonalen går på knäna. Under 2016 arbetade sjuksköterskorna så mycket övertid att övertidsersättningen motsvarade 250 heltidstjänster. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren leder många sjuksköterskor och undersköterskor att lämna landstinget. Bristen på vårdpersonal medför att runt 700 vårdplatser måste hållas stängda. Personalbristen leder också till att operationer måste ställas in. Under 2016 skedde det i 4 600 fall – nästan 1 000 fler än under 2015.

Vårdkvaliteten i Stockholm är medioker jämfört med andra landsting. I en stor jämförelse placerar sig Stockholm på plats 15 av 21. Med andra ord finns det fjorton landsting som har mindre resurser men ändå ger vård av bättre kvalitet.

Privatiseringarna har gjort Stockholmsvården mycket splittrad. Många patienter har svårt att orientera sig i systemet. Ingen vårdgivare tar något huvudansvar för dem. Istället för att samarbeta kring patientens behov förväntas vårdgivarna konkurrera med varandra. Patienten måste i hög grad organisera sin vård själv, och eftersom olika individer har olika förmåga till det blir vården ojämlik. Även tillgången till vård har blivit ojämlik. De privata vårdbolagen har framför allt valt att etablera sig i de rikare delarna av länet där det finns en förhållandevis friskare befolkning som lättare ger lönsamhet. I de mer socialt utsatta delarna av länet, där behoven av vård är större, finns istället färre vårdgivare. Botkyrka är den kommun i länet där privata vårdgivare är mest underrepresenterade. 

Under 2016 gav Socialdemokraterna i uppdrag till en av landets främsta vårdexperter att granska vården i Stockholm. Med utgångspunkt i dennes rekommendationer tog vi sedan fram en alternativ modell för hur vården i Stockholm ska organiseras. Vi kallar modellen ”vårdsamverkan Stockholm”.

”Vårdsamverkan Stockholm” bygger på principerna enkelhet – valfrihet – ansvar. Den grundläggande tanken är att din vårdcentral ska ta ett helhetsansvar för dig genom hela vårdkedjan, även när du behöver hjälp av andra delar av vården än just vårdcentralen. Om du vill välja vårdgivare ska du kunna göra det precis som idag, men om du inte kan eller vill välja ska vårdcentralen se till att du ändå hamnar rätt och får bästa möjliga vård. Varje patient ska få en ”egen vårdansvarig” på sin vårdcentral som ansvarar för samordningen av vården och fungerar som förstahandskontakt. 

För att komma till rätta med de problem som de många vårdvalen skapat vill vi utreda vilka av dem som ska avvecklas, vilka som ska slås ihop med primärvården och vilka som ska slås ihop med varandra. Vården ska hållas samman runt patienten och ojämlikheten ska motverkas.

Landstingsvalet är sjukvårdsvalet, men också ett tillfälle att vända utvecklingen inom kollektivtrafiken och landstingets investeringar. De styrande allianspartierna har lagt fem miljarder på Spårväg City – en spårvagnslinje med negativ samhällsnytta som blivit 67 procent dyrare än budgeterat. Närmare 10 miljarder kommer att läggas på upprustningen av Roslagsbanan – en långsam smalspårväg i en relativt glesbefolkad del av länet. Det är knappast ett ansvarsfullt sätt att prioritera i kollektivtrafiken.

På sjukvårdssidan är investeringsfacit ännu dystrare. Kronjuvelen bland misslyckandena är Nya Karolinska Solna, NKS. Först valde allianspartierna att gå vidare med upphandlingen trots att bara ett anbud inkommit. Sedan valde de att genomföra upphandlingen som en så kallad OPS-entreprenad, vilket har låst fast landstinget i ett avtal med miljardkostnader fram till år 2040. Det färdiga sjukhuset kommer att kosta närmare 60 miljarder inklusive driftsavtal, 10 miljarder mer än vad som först uppgavs och tio gånger mer än liknande sjukhus som byggts i Tyskland. Ansvaret för det är moderaternas och allianspartiernas.